Lincoln Town Car – En aktiv bakåtsträvan. Del 2

Lincoln Town Car – En aktiv bakåtsträvan. Del 2

19 december, 2021 Okategoriserade 0

Denna följetång av inlägg börjar i inlägget ”Dags att ”bakåtsträva” – för ekonomin och sinnet.”. Om du inte har hängt med från början så får du gärna gå tillbaka dit för du enklare ska förstå vad jag skriver om och kanske förstå en del referenser.

Jag köpte min Town Car i Eskilstuna. Så det var en god bit hem, vilket var helt underbart. Jag fick verkligen bekanta mig med denna underbara bil och att ligga på farthållaren i 90-110Kmh på motorväg med denna bil är fan en ynnest. Tyst som i ett bibliotek, den flyter tack vare luftfjädringen i bak över ojämnheter, tjälskott och annat som dröm.
Styrningen är sådär underbart smörig och odistinkt som bara amerikansk bil med traditionell
”steering box och pitman-arm” kan vara. Man tvingas automatiskt att ta det lugnt med alla rörelser i ratten och kanske inte ha så bråttom fram då det är ett dödläge på cirka 10 grader åt vardera håll från ”rak ratt” där det inte händer så mycket. Inte så trafiksäkert i alla lägen kanske, men jävligt charmigt.
Man verkligen myser av att framföra den och vart man än dyker upp så känns det som man gör det med stil. Märkte första gången jag passerade 90kmh att jag störde mig på att vindbruset runt ytterspeglarna och från vindrutan hördes mest. V8an hörs nätt & jämt och vägbuller in i kupén finns inget att tala om, man bara glider fram.

V8an hörs till och med så lite så att jag vid ett av pit-stopen jag och Nils gjorde på hemvägen faktiskt inte var säker på att motorn gått igång och eftersom en Town Car minsann inte har någon varvräknare fanns det inget enkelt sätt att dubbelkolla. Så svärandes så vred jag på nyckeln igen.. Stort misstag… Tjutet som inträffar när startmotorns kugghjul träffar en redan snurrande startkrans. Ni som vet ni vet. Ridå! Jag skickade snabbt i drive och åkte ifrån bensinmacken skamset.


Riktigt skön instrumentpanel. Men ingen varvräknare. Hade behövts… Foto: Reddit


Bara 1min senare dock så var all skamsenhet som bortblåst när jag tryckte i farthållaren på 100kmh och bara flöt fram igen. Jävlar vilken skön känsla!
Det är just den vi pratat om många gånger i podden och även själva på våra håll jagat. Känslan, eller som James May säger; ”The Fizz”. Vilket är så bra beskrivet. Man får den där bubblande känslan i kroppen som inte riktigt går att beskriva på annat sätt.
Många sinnen som samtidigt blir påverkade och som Stenmark en gång sa, ”Hä löns int förklar för den som int begrip”. Har du inte upplevt det så har du inte. Men alla bilintresserade där ute vet nog vad jag pratar om.

Finns dock en sak jag snabbt märkte som inte är bra på dessa bilar, ljuset. Både hel och halvljus är helt fantastiskt värdelöst och det verkar vara så på de flesta amerikanska bilarna.
Theos Sektbuss har värdelöst ljus, så pass värdelöst att han själv sagt ”Folk blinkar inte ens åt mig om jag glömmer blända av till halvljus”.
Även Gunnars Crown Victoria från 2005, som vi provkörde i avsnitt #66 av podden, med nya lyktinsatser och led-lampor hade helt horribelt halvljus, han hade dock kompletterat upp helljuset med 2st större led-extraljus vilket gjorde åtminstone helljuset acceptabelt. Men å andra sidan en mardröm att behöva blända av till halvljus igen.
Med Town Caren är det lika illa oavsett. Halvljuset lyser typ 5-10m framför bilen innan det bara dör av. Helljuset lyser endast okej vid en punkt ca 50-80m framför bilen men det känns som det är kolsvart mellan bilen och den punkten. Denna bil har den amerikanska motsvarigheten till ”våra” H4-lampor. Så halv och helljus är separata glödtrådar i samma lampa och lyser tyvärr aldrig samtidigt.

Horribelt halvljus. På bilden är lamporna skitiga också vilket långt ifrån hjälper. Lyktspolning finns inte på en gammal jänk. Foto: Magnus Backman


Så där har vi ju en sak vi i Europa blivit bortskämda med. Bra ljus som standard på de flesta bilarna. Ljuset måste jag åtgärda till det bättre då det är rätt mörkt majoriteten av dygnet här ovanför 60e breddgraden under några månader framöver nu. Förutom det så är jag väldigt nöjd med bilen. Känns verkligen så jävla rätt att på ett underbart sätt förena bruksbil med entusiastbil. Precis som jag tänkte mig att det skulle vara.

 

This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies.