Vinter – En hyllning

Vinter – En hyllning

22 september, 2020 Kärleksförklaringar 0
Bild föreställande vinter i en hästhage en januaridag.


Vinter. Många utav oss här i Sverige känner en avsky mot vinter. Det måste skottas, det är kallt, det är halt på vägen, det är svårt att komma fram ibland p.g.a. undermålig snöröjning etc. Det sistnämnda gäller verkligen Gävle. Plogas ofta inte tillräckligt frekvent eller tillräckligt bra och nästan varje år så säger Gävle kommun: ”Pengarna för snöröjning/halkbekämpning är slut”. Brukar oftast hända i december eller januari. Varje gång så skrattar vi invigda och skakar på huvudet.

Jeep Cherokee bogserar upp en VAG-bil ur diket. Theo i varslelkläder i bild myser säkert. Foto Nils Westberg Löfgren.

Jag älskar dock vinter. När det nu blir en riktig vinter. Det är dock inte så ofta nu för tiden. Det kan ha att göra med att jag avskyr höstens grådassiga och blöta mörker. När då vintern kommer med sin vita snö och gör dagarna till synes ljusare och längre per automatik så är det underbart. Sen har jag någon grottmännisko-gen som kickar in. När vädret är riktigt jävligt på vintern så är det den förberedde som njuter. Den som har tillräckligt med ved hemma, den som har snöslungan tankad, servad och klar, den som har riktiga kläder och inte har några som helst problem att vara ute trots snöstorm och -15 ute osv. Jag älskar det.

Igensnöad parkering inne i Gävle en tidig morgon. Foto: Nils Westberg Löfgren

Vi har också bilaspekten. Nästa varje bil som har bakhjulsdrift eller fyrhjulsdrift blir flera hundra procent roligare på vintern. För att man kan leka som om man vore 18 år igen. Min XC70 med AWD blir vintertid så jävla mycket roligare än på sommartid t.ex. En ruggigt knarkig Mercedes C-klass med slö dieselmotor på typ 80hk blir fruktansvärt rolig för att den är bakhjulsdriven. Att ha en ”vinterpulka”, vars enda kriterium egentligen är att den är bakhjulsdriven eller fyrhjulsdriven, endast inköpt för att åka och leka vintertid var nästan standard i mina vänskapskretsar när jag växte upp.

Opel Omega B. Kanske den bästa vinterbilen man kan ha. Om du frågar fotografen. Foto: Theo Knez

Jag har haft min beskärda del av ”vinterpulkor” och att åka och ”leka” på estradenparkeringen, travparkeringen eller gavlerinksparkeringen på kvällarna vintertid har kanske ansetts som omoget och störande för de som bor i närheten. Men åtminstone höll jag mig från att leka på allmän väg, oftast.Men det är än idag jävligt roligt men samtidigt finns det faktiskt en annan uppsida av allt ”lekande” jag gjort i mina dar och för alla andra som gör det vintertid.

Man blir en bättre bilförare vintertid. Man har hela tiden testat gränserna och lärt sig att kontrollera sladdar med sin bil i höga hastigheter och i låga hastigheter. Så när det blir skarpt läge och man får sladd ute på offentlig väg så reagerar man bara. Ingen panik. Man styr bara emot och kontrollerar situationen och lika snabbt som sladden uppstod så har den ofta blivit avstyrd. Det kan ofta vara skillnaden mellan en olycka och ett litet tillbud.
Så låt grabbarna och tjejerna leka med sina bilar om det inte stör någon eller riskerar att skada någon om ni ser några på en parkering sent en kväll. Det kan rädda liv i framtiden. Det är jag övertygad om.
Stor shoutout till vintern 18-19. Den var underbar och jag hoppas, efter förra vinterns avsaknad av snö, att denna som är antågandes blir en ordentlig en. Snöslungan är servad och tankad, ved finns så det räcker och skoteroverallen väntar i garderoben. Bring it!

Grabbarna gravel Nils och Theo är ute och leker på en tom parkering anno 2011. Filmen är gjord av: Nils Westberg Löfgren och Theo Knez.

 

This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies.